Vem gillar att gräla med andra? Jag gör det definitivt inte. Men är det nödvändigt att gräla med folk? De flesta skulle nog säga att det är en del av livet och på så sätt nödvändigt. Men kanske är det inte nödvändigt?
Vad är det då som gör att folk grälar? Grundproblemet är vårt mänskliga sinne.
Var och en av oss har sitt eget sinne – du har inte samma sinne som din partner, inte som din granne och så vidare. Vårt sinne är helt inriktat på oss själva. Du kanske säger: men jag ger pengar till välgörande ändamål, så jag är inte så egoistisk. Visst är det en fin sak, men det går inte att komma ifrån att även givandet har ett element av egoism i sig. Vi ger som regel för att det känns bra – inte bara för den som får gåvan, utan även för oss själva. Skulle det inte vara så, skulle väldigt få människor ge till välgörenhet.
Allas sinnen är olika, men det betyder inte att de är olika i alla avseenden. Vissa delar av sinnet liknar t.ex. vår partners sinne. Så länge som vi håller oss till sånt där vi är någorlunda lika, dvs. där vi har samma inställning, funkar allt bra. Men om det som en annan person säger eller tycker inte passar oss, har vi svårt att acceptera den andres åsikt, och det uppstår lätt gräl. Hur vore det om alla hade samma sinne? Det skulle ju vara toppen.
I den meditation som jag håller på med (se stockholmmeditation.se) får man lära sig en superenkel, men väldigt effektiv metod att kasta bort olika delar av sitt sinne, sitt ego, steg för steg. Målet är att så småningom få universums sinne i sig. Själv märkte jag redan efter en kort tid av meditation att jag hade lättare för att acceptera andras åsikter och jag trivdes mycket bättre med min partner. Och bara för att man håller på att göra sig av med delar av sitt sinne betyder det inte att man förlorar sin personlighet – snarare förstår man saker och ting bättre, ser på dem mer nyktert.
Varför inte testa?
Jan